Ut ur dimman bara

Vi har levt lite i mellanrummet mellan två meningar de senaste veckorna, och jag frågar mig om det inte ska klarna snart.

Vabb, hackiga veckor och en hel del vårtrötthet verkar ha haft ett järngrepp om oss alla. Tiden har bara flutit iväg som tjock olja på vatten. Solen har skinit lite väl starkt vissa dagar.

Eftersom jag inte exakt vet vad jag vill skriva ökar jag innehållet med en massa bilder för att komplettera var jag saknar något fyndigt.
Dagens uttryck är knapphänt överstimulerad.

 Tuva har fått eget.

 Hon sov bättre första natten i eget rum än föräldrarna gjorde.

 Jag har skaffat nya springskor, så kanske, kanske ska jag ge mig på det där att börja löpa lite nu!

 Eget rum.
Läsa böcker med lampan tänd och ligga och prata ihop.

Det är bannemig det viktigaste som hänt på länge!

 Lilla My tofsen och allvaret.
Och nallen MAAA. Ja, den heter tydligen så. En avart av mjau som en katt.

 Jag har kundalini yoga på torsdagar, som man tydligen kan bli lite knäpp av.
Jag känner mig fortfarande relativt normal.

 Min man och min dotter uppvaktade med blommor en helt vanlig tisdag.
Jag höll på att börja stortjuta. Fina, fina man.

 Vi åkte till Naturhistoriska Riksmuseet och kollade på dinosaurieskelett och vilda djur.
Tuva var hänförd! Det var en av de dagar jag vet att jag alltid kommer att minnas.

 Det här med att dela förstår inte en 16 månaders dotter.
Det får mig att tänka på A toddler´s rules of possession.

Vi försöker dela på bipollen, världens bästa bebisgodis.

 Eftersom lunch och lek ligger i ett barns gränsland slår det mig ibland att jag får vara oerhört lyhörd för att låta uppfinningsrikedomen frodas hos henne.

Ibland blir vegetarisk pyttipanna torn och paprikabitarna bilar nedanför.
Med den största koncentrationen byggde Tuva på höjden. 

 I valens gap sprang hon ifrån oss.Det är kul att se att hon vågar, men samtidigt, som P sa: Hon blir kanske en sån som bara sticker. Han sa det med ett skämtsamt leende men ändå.
Hualigen.

Ibland så blinkar det förbi en förorättad tonåring i Tuvas uttryck-jag känner igen minerna från mina egna.

Det ska bli så väldigt spännande att få se den här familjen växa upp tillsammans.

Plötsligt känns allt lite bättre!:)

Sjukstuga i en månad

Vi går i skift här hemma, med sjukheten.
Tuva har fått svinkoppor och äter antibiotika. Innan det hade hon 40 graders feber i tre dagar. Nu när hon är bättre blev P sjuk, och även jag. Vi snorar och diskuterar baciller, och ojjar oss så det känns lite bättre (för mig i alla fall).
Så vi alla är nog lite bläiga men vid gott mod.
Våren är ju faktiskt (nästan) här!:)

Litet sjukt barn- Jag får mammaont i magen när jag ser henne så.

Friskare och nakenfilosoferar på golvet. Hon kan be om att få gå naken-det är jädrans gulligt.

Mina fina två.

:)

Hotlist för ett 15 månaders barn enligt dennes förälder.

Det finns en miljon produkter, leksaker och kläder att köpa till vårt barn och ofta står jag där och väljer mellan femton olika typer av någonting. Inte sällan blir det fel, eller inte bra nog i alla fall.

Halkstrumpor från Kappahl. De har precis rätt mängd halkstopp, bra resår och sjysst passform.
Strumpor är en jäkla djungel.

Vi har nog fyra overaller, gått igenom mängder av halkstrumpor och mockasiner, massa leksaker som föll i glömska snabbare än prasselpåsen de kom i och en del blöjpaket har fått doneras till grannen.
Därför älskar jag folks listor över vad som är allra bäst enligt dem.
Här är min!

Moccis Mockasiner
Inte för breda så hon snubblar, snygga och gedigna-präktiga!

Alfons Åberg Bokbox
Gud vilken fin liten låda! Insidan har ett rum och fina figurer Tuva går och lägger för att sova.

Willys billiga blöjor
Allt annat är bara slöseri med stålar. Tuva har fått utslag av alla de dyraste. Sitter perfekt, har aldrig läckt och är helt utan konstiga parfymer och skit.

POP ullvantar
Äntligen kan hon plocka kottar som folk utan att bli kall. Tummen åker aldrig ur och hon tar inte av dem. På dagis är det dock lite redigare vattentäta säl labbar som gäller.

Leksaksdjur från Schleich.
De är så fina, så fina och jag vill ha en samling själv. Hon galopperar runt med dem jämt och slänger de i golvet så det tjongar.

Den fulaste och bästa av dem alla- Antilop från IKEA.
Tur att vi aldrig köpte den sju gånger så dyra som jag ville ha. Tål verkligen allt.
Sticker på något sätt inte lika mycket i ögonen längre.

Benny på film av Barbro Lindgren
Benny, lillebror och Nöffe är underbara. Barbro är en magiker! Tuva blir alldeles stilla och jag lite gråtmild.

Vikings lagom höga vattentäta skor.
Tuva kan fortfarande vrida på vristen när hon går vilket gör att hon blir mycket stadigare och modigare, och de väger inte en massa som våra andra Kavatskor.

Miniförvaring från Rice för alla små mål.
Locken lossnar aldrig och det är en perfekt mängd.

Bästa krismaten när allt annat inte går.
Inte ett dugg ekologiskt och inte har vi hackat en enda rotsak, men med denna i frysen är man räddad ibland.

Tillsammans med urkärnad ekomandarin är detta det bästa mellanmål som finns i hela, hela världen.

Barnkammarböckerna. Herregud vad de är bra! Bästa bilderna som håller länge..

Dr Browns Nappflaska
Tuva dricker fortfarande ett kvällsmål ersättning och vi har haft flaskorna sedan hon var  5- 6 mån. Vi har aldrig haft problem med att hon sväljer luft och får ont i magen eller att de går sönder.

POP mössa
Just denna mössa är den enda som inte glider runt eller över ögonen hela tiden. Sitter precis som den ska och är varm och mjuk utan att prassla eller störa.

POP skaljacka
Tejpade sömmar, vindtät, vattentät, perfekt storlek och lagom varm utan att bli bylsig.

Alla går på morgonen nu

Jag tänker varannan kväll att jag ska skriva i bloggen, men tiden räcker aldrig riktigt till just nu. Men i dag blev det tid över för denna trevliga syssla!

Tiden sen senast har präglats av jobb, dagisinvänjning och familj.

Det har varit fint, mysigt, stressigt och svårt. Svårt främst att lita på att Tuva kommer att ha det bra utan oss hela dagarna-att hon kommer att trivas och skratta och leka lika mycket som hon gör med oss.

Att någon kommer att se henne när hon blir ledsen.

Jag minns bara roliga saker från dagis (förutom när min bästa kompis Frida vann över mig i kampen om Tim. Vi var två-tre tror jag). Dagis var kul! Jag minns vilan från lilla avdelningen med gula Stockholm-stad filtar (hur vi alla låg och glodde på varandra) och hur toaletterna inte hade dörrar utan var som små ogenerade bås. Och hur vi snodde socker och kanel från matförrådet. 

Jag hoppas att Tuva hittar en bästis så småningom som jag gjorde.

Jag hoppas att hon hoppar över sopkoken vi gjorde på gården av tulpanlökar och pölvatten i sandlådehink.

Det var verkligen jätteäckligt.

Det är tidiga mornar för hela familjen nu

Första dagarna på dagis var en resa i snö för Tuva

Trött men glad unge äter mandarin och blåbär hemma efter långa dagar

Skrubbad av grus eftersom hon inte går så väl ute i stora skor

Metafotografering av kusinerna

Kroppen. Den är mycket spännande för henne. Hon trixar och vrider och tittar.
Hon är så fin.

Allt har sin tid

Vi har så många projekt hemma nu som väntar på att få uppmärksamhet, men som det är tar allt lite längre tid än det gjorde förut. Lampor ligger och väntar på att få plats på väggen, Baldachine på att få plats i taket, två vackra ringar som vi just fått åter; väntar på att få gravyr av en expert. 

Tuvas hår växer så det knakar men är fortfarande för kort för att sättas i knut-men det hänger och stör för ögonen. Snart så, ska alltihop hända det med.

I helgen var det mycket trevliga kalas I lördags för pappa-morfar som fyllde 70 år. De absolut närmsta tio fanns samlade vilket var underbart. I söndags fyllde Rio ett vilket firades med världens vackraste tårta och snälla människor.

En fin helg helt enkelt!

Restaurang Grill & kusinerna

Blåbär i rad!

Boot camp

Just nu pågår en intensiv tvåveckors-träning att gå med skor, utomhus.
Tuva har gjort varken eller någonsin men om exakt två veckor börjar hon på dagis!

Och till min och P´s stora skräck är dom tydligen "ute mycket".
Vår lilla unge som just nu övar på att sätta sig från stående och att ställa sig upp från sittande -hur ska hon klara en isig hinderbana med tio andra småmänniskor. Hualigen.
Vart tog vår lilla lilla nyfödda flicka vägen.?

Att hon ska vara själv flera timmar om dagen. Tänk om hon slår sig och blir jätteledsen?

Tänk om hon tror att vi aldrig kommer tillbaka?

AAHHH!!

Men, det är något som säger mig att det är svårare för oss än det kommer vara för henne; det här med dagis.

Skit it´. Vi kör ett bildrace istället. 

Fina Tuva, uttråkad och nyvaken på samma gång.

Ute och går för första gången med skor och upptäcker kottar!
Oh yes, kottar!

Fullständigt spikrak hållning, tänk om jag under gå så en hel dag.

Jag frågar mig ofta när barn slutar att smaka på allting (eller är det bara fågeln?)

Ja, för sen säger hon Nej, nej..för att visa vad hon redan vet.

Slänger saker i golvet (Nej, nej..)

Jobbfrukost of Champions

Min kalender denna vecka är inge kul. Nästa blir bättre!

I dag kom riktigt ljus in igenom köksfönstret.
Vårljus!

Tuva pratar i telefonen.
AAallååaaa.?

Hon tecknar mycket. Det här är sjörövarfabbe!

Imse Vimse

Santa Lucia

Och ja, middag!