Jobb, lek, sova, äta, laga, byta roll

Äntligen hemma!
Det känns så, efter att ha varit borta i två dagar från tidig morgon till sen kväll.
När jag kom hem igår var både Tuva och P på strålande humör och hade haft en rolig dag fylld med kul för bägge. Det var så fint att märka att Fågeln helt plötsligt är pappig och sträcker sina små mjuka armar efter honom. Han är världens bästa pappa den där mannen jag bor med.

 En av de första bebisjusteringarna fick ske igår. Alla bollar på soffkudden klipptes av eftersom de tydligen är fantastiska att suga på -och de lossnar till ett sudd av trådar. Inte alls bebisvänligt.
I morse funderade Fågeln helt kort på P´s bröst-hon kunde helt enkelt inte få ihop att han oxå hade sådana. Hon funderar hon och det måste vara lite förvirrande med upptäckter som den.

 Jag jobbar med ett projekt och var ute på Värmdö sedan i  måndags. Lagade, pillade, skrattade och justerade medan allt fotades och designades. Det var ett par väldigt intensiva dagar med mycket folk och mycket fokus på mig, det blev vad jag gissar en bra rivstart för att börja jobba på måndag. Första halvan av första dagen kändes konstig och ovan (hur gör man nu igen.?). Men sen vaknade det semantiska minnet och allt blev lätt, kreativt och roligt!
In i elden bara. Läskigt.

Hej John Blund, det var inte igår

Idag är ingen vanlig dag, idag är Tuvas tremånadersdag!
Och som för att fira det hela sov Lillgrisen hela 5 timmars pass i natt. Hon som varvat att äta varje timme och sova max två i sisådär två veckor nu gjorde en helomvändning till min tårfyllda glädje.
Herregud vad knäpp man blir när man bara sover två timmar i stöten, fullständigt oförmögen att hålla en konversation.
Kanske var det gårdagens träff hos E med alla fantastiska kvinnor och bäbisar som gjorde gott. Hur kul som helst var det i alla fall, jag gick hem med ett stort leende och mycket lättare steg.

Till min och Fina P´s stora glädje verkar Tuva gilla att åka buss och tunnelbana. Inte ett pip så länge allt rör sig och man får titta. Skönt eftersom vagnen verkar trist just nu. Finns det något mer stressande för en nybliven förälder än en telning som börjar skrika mitt i stan utan att vara hungrig.
Jag tänkte abstrakt och började därför pilla på en ny vagnmobil (kanske är hon uttråkad.?).

Kul

Inte lika kul

I ett försök att mota ut plasten skaffade P ett babygym (som T inte förstår sig på riktigt än). Det är av trä och har hål där man kan hänga allsköns grejer. Gosiga lilla ungen gillar det än bara då man sitter bredvid och håller låda. Tja, hade jag själv legat där hade jag nog velat ha sällskap.

Estetik för P och mig, astråkigt för Tuva

Jag gav mig på att göra en vagnmobil i förrgår. Eftersom filt tyg kostar en spottstyver på mammaparadiset Panduro (Jag som trodde att det bara var jag som var lite kreativ) är det lätt att få idéer. Jag bad P säga ett djur (Koalabjörn. Hur fasiken kommer man på det.?) och jag själv lottade ut ett i huvudet och klippte lite här och där.
Knapparna som ögon blir nog kul att titta på. Precis som mor min har jag en knappburk helt nostalgiskt hopsamlad.
Två bjällror från min vän Didi Shakti som gör fantasifulla och böljande romantiska kläder. Jag har en fantastisk kappa därifrån jag bär alltför sällan.
Den är inte riktigt färdig mobilen, men jag gillar den! Om inte T håller med ska jag hänga den ovanför mitt eget huvud.

Lite hällor, sen är det klart!

Fänkålsfrön är bra för både matsmältning och bäbismjölk

 Taggad av nattens sömnpåslag (fem timmar, FEM timmar!) firade jag med en macashot.
Maca är en rot som bland annat sägs balansera hormonnivåerna hos de som behöver det. Samt göra att man klarar stress lite bättre. Blandat med citron blir det basiskt, vilket också är välkommet i min mage.

Och nu? Nu är det helg!
En hel vecka ska Fina P vara hemma och jag, jag ska sova helt sjukligt mycket. 8 timmar. Nej nio! Eller tolv! Tolv timmar!  Jisses vad jag ska sova!:)

Ofrivilliga stavblunder

Först en parentes:
Om det verkar som att jag stavar fel ofta, eller att jag glömmer bokstäver i ord en del beror det inte på att jag är kass på att stava utan på grötincidenten.
Det var den morgonen då jag hade bråttom.
Jag skulle till jobbet och hinna posta något innan det.
Jag gick med snabba steg från köket och svingade mig upp på sängen där datorn stod. Solen sken.
Jag minns hur jag tänkte på hur bra min simultanförmåga är och hur effektivt jag kan göra saker när det verkligen behövs.
Då vände jag hela kastrullen (ja, en kastrull) ned på tangentbordet.
En extremt långsam sekund senare drog jag i panik handen över tangentbordet för att befria det från den värsta hirsen och gröten flög. Jag ställde datorn som ett hustak och sprang till jobbet.
Hädanefter har tangenterna K, L, N, U och Space varit en aning motsträviga och G:et var borta länge men verkar nu fungera hyfsat. Alla tangenter knastrar.
Så, nu har jag avhandlat det.

Fruset vattenfall

Promenaden runt Årstaviken var superkul! Såklart.
Jäääla backar och lite vardagsedge med is och motionärer. Det tog ungefär en timme i terrängen och det gör jag gärna igen, nu när S visat den rätta vägen att ta sig dit och inte P´s Googlemapsvariant;) Min äskade man.

Bussen var roligt

Igår åkte vi till IKEA av alla ställen att åka till på en lördag efter lön. Men det var faktiskt helt okej. Jag och P låste in oss i deras fina amningsrum i ungefär en halvtimme. Ja, de har ett amningsrum! Fantastiskt.
Det var som en minimal lägenhet minus kök där man ensam kunde sitta skönt isolerad ifrån bullret utanför.

Tuva har namn!

Det underliga med bäbisar är att de utvecklas i ryck. I alla fall är det väldigt plötsligt man upptäcker att de gör eller beter sig på ett nytt sätt. Helt plötsligt pratar hon i långa haranger och ljuden nyanseras mer till igenkännbara känsloyttringar. Handen sträcker sig efter saker.
Inte helt rätt alla gånger men hon är väldigt fokuserad för sekunden. Det är ljuvligt att se.

 Fina P har projekt på köksbordet och jag har ingen inspiration att plocka upp ett. Jag tror att jag är rätt trött just nu, det känns så på mitt humör. Ena stunden orkar jag allt för att sedan längta till sängen, te och en bok i mörkret. Ena sekunden känner jag mig som världens bästa partner och mamma för att sedan vara helt irrationell.
Idag har P varit och storhandlat och jag tog en lång promenad mot det område där jag växte upp. Inte hela vägen men en bra bit! Jag gick och lyssnade på SR Världen och blev alldeles gråtfärdig. På gott och ont.

Promenad i dag i solen. Självklart är lillgrisen påbylsad eftersom jag alltid tror att hon kanske blir för kall.
Men jag har ofta rätt -hon är inte en jättevarm bäbis.
Att titta ut var tydligen en blandning av fascination och avvaktande misstänksamhet.
Det kanske beror på sittförmågan.

 

 

 

Morgonmys.

Sömning helg. Men ack så bra vi har det.

 Jag vill ha den. Lampan.
Kanske i orange eller olivgrön med stilig patina. Tyvärr får den vänta precis som soffan eftersom min budget inte är vad den brukar vara. Så länge bokmärker jag sidan och dyker tillbaka om sisådär ett halvår. Suck.
Men jag fick mitt begär tilltufsat igår då vi såg Machine Gun Preacher, en egentligen rätt actiontöntig rulle som bygger på en sann historia om enormt civilkurage.
Men. Gud vad vi har. Vi har någon stans att bo, vi väljer middag och vi kan somna tryggt vetandes att våra familjer somnar tryggt.
Jag vet att det sagts förut men vårda det du har. Det är värt allt dina närmsta.

Lampan jag vill ha.
Sen.

I går var jag och Fina P på stan och sprang roliga ärenden. Underbart! Jag äskar att gå i DIY affärer, det är så djupt nördigt och kreativt tillfredsställande att fundera seriöst på dendär träpinnen eller metallplattan.
Projekt är fint som snus.

2 år sedan, i Medis runt två på natten.
Det ska snart bli fyra till, fast på dagtid den här gången.

För små strumpor, små byxor, för stor mössa.
Inget passar just nu!

Det blev en hel del sovande i helgen.
Inte jag. men Lillgrisen och Kärleken.

Det blev tyst i rummet bredvid.

Ja.
Sömn är gott.
Men man blir svårare att klä på.

Bildspråk

Jag tänkte på det idag,
hur berättelser behöver illustreras för små barn och hur man (läs: jag) minns händelser i filmsekvenser och inte i ord.
(Därav tvistade pedagogerna)
Varje dag har vi haft aktiviteter och den lilla tid som varit över har jag velat spendera med denna lilla familj.
Så jag tänkte berätta hur de senaste ickebloggande dagarna sett ut med betoning på lite visuell stimuli
med, ja, en och annan förklaring. Annars blir det tråkigt.
På något sätt känns det också som om mitt sinne behöver vila i lite färg just nu.

Söndag på Östermalm.
Ammar bebis på 7års kalas

Kusinerna umgås & föräldrarna äter tårta medan de tänker på samma sak.
Han är så bra P med sitt kloka hjärta.

Ett mindre skepp kom lastat med produkter som vi öppnade hela familjen på köksgolvet.
Panga bubbelplast och allt.
Mer om det sen, men mycket intressant.

I ett klassiskt femtiotalsskåp gömmer sig en hel värld av underliga burkar.
Detta är bara halva dragdörren.

Tusen idéer dansar runt i mitt huvud just nu och alla känns lika kul att genomföra.
Eftersom inte kreativiteten blir mätt på jobbet rinner det ut hemma.
Jag är glad att min kärlek är förstående och själv smider planer för hemmabyggen.

Fina P kom hem med min ihopknåpade utskrift, lite subliminal konst till Tuvas rum.
Ja, man kan ju alltid prova!

Weibull´s hade rea -them evil bastards. Det är jord överallt och doftar mylla.
Nu har vi 3-4 växter till.
Vi hade 23 innan.

Lillblommorna i mitten är till Lillgrisen.
Att välja dem, vilka färger på blommorna jag skulle köpa, tog längre än att ta sig från Fruängen till Mörby centrum.
Jag vet fortfarande inte om jag valde rätt.
Men de luktar väldans gott.

Trafiken mellan Rådhuset och T-centralen är för närvarande stopp i, sa MTR-killen med megafonen.
Väl i rulltrappan vid Centralen stannade allt när barnvagn och Moi var mitt i. Vardagshjältarna hjälpte oss upp ch Tuvaliten som som en stock genom hela dramat.

Mitt landställe, jag saknar det.
Bilden är från i somras och det är faktiskt bara snäppet modernare än vad det ser ut här.
Så spartanskt att man hör vad man tänker.

Gullungen har badat.
Jädra, jädra gullunge.

I ett försök till familjefoto i sängen häromdagen

Självklart kunde ingen av oss skärpa oss tillräckligt mycket, men vad gör väl det när det var mysigt?

Något är vajsing med mina ögon -det kliar och är rött.
Jag har hört om folk som blir vansinnigt allergiska efter de fött barn...men jag hoppas på något tillfälligt.
Överjäkligt är det i alla fall!

Det var tungt att acceptera att mitt lager krämer håller på att sina.
Denna fantastiska finns att köpa på Yogayama.
Genom det fick jag en idé, mer om det senare det med.

Vårt barn har börjat skratta!
Över en natt nästintill.
Om det finns något som förflyttar berg så är det detta.

Våren är lurig.
Den verkar ligga och sova räv under snön.

Måndag morgon.
Jag är klarvaken klockan halv sex och är vaken hela dagen.
En annan ser ut såhär lite närsom.
Det ser skönt ut.

Jag fick frågan vad det konstigaste jag har i vår kyl är.
Det måste vara en flaska björksav (P´s).
Men han röstar på det framför kokosvatten.

I köket har vi en griffeltavla vi har haft ett bra tag.
Den bär spår av en massa meddelanden vi skrivit till varandra, vi bruade ha den vid dörren.
Just nu ser den ut såhär!

I morse var det premiär för föräldragruppen på vår BVC.
Ingången ser ut som något ur en mörk film, men väl inne är det fint!
Det var fantastiskt roligt att få träffa ett riktigt trevligt gäng som alla fått barn nyss.
Jag ser redan fram emot nästa veckas träff!

Bråttom, bråttom!

Det var rätt svårt att hinna till BVC till 10:30 igår, även fast jag vaknade när fina P gick till jobbet -innan sju.
Men med en mycket glad bebis, nedfryst mjölkprov till studie och mössor ned till hakan kom vi dit.
Tuva hade äntligen gått upp över 4kg strecket! Nu väger hon nästan fyra och ett halvt kilo och har växt hela tre cm. På två veckor!
Det firades med att kissa på bvc tantens skötbord -och skratta samtidigt. Gosiga bebis.
Alla små milstolpar som de ska göra gör hon -hon ligger till och med före! (och så säger alla, jaja -men jag tänker vältra mig i det;)
Himla bråttom har jag, vi ska till mina föräldrar och hämta en gammal hattask! Men jag skriver mer senare och lämpar lite bilder nu pronto:

Frillan börjar bli en tuppkam

P´s rymdraketer kom med posten.
Eller vacumrör.
Eller vadenuheter.
Roliga ser de ut ändå, ready for takeoff

Alla Hjärtans dag!
Blev uppvaktad i köket.
Älskade P

Eftersom T ville ha uppmärksamhet blev det avbytarmiddag.
Snabb sådan, men ack så goda rester!

Fina gulnade bokblad

Jag hann med att hitta en gammal bok nere i källaren -som det blev en massa bilder i när T sov.
Bladen var så fint gulnade så istället ska de nu i lite random ramar och upp någonstans!
Det är roligt att se vad ens hjärna kommer på när man sitter med en bra penna.