Ljud & Ljud

Måndag!
I dag har jag haft en intensiv jobbdag, så hjärnan är inte helt klar just nu.
Men det var jädrans roligt!
Helgen var precis lika intensiv med festival, spelning, storhandling, IKEA, hälsa på syrran med familj åt Saltsjö hållet och självklart -genombrutet av lugn och ro.
Min fina P verkade ha så himla kul på scenen och publiken riktigt gick loss! Mina knän hade darrat så mycket att de hade fått bära upp mig. Men nu slapp jag (och dom) det.
Lördagen var rolig, även för Tuva! Hon sken som en sol mitt på festivalen och hojtade hennes nya paradnummer: Mmmba, Mmmba!( ja, innan hon somnade med hörselkåpor mitt bland ljudvågorna)

Boll heter Ba, pappa heter bappa, Apa heter Ambpa, och så vidare.

Det verkar som om hon övar ett par bokstäver åt gången -känner på kombinationerna och vänjer sig vid ljudet.
Utöver otaliga ljudsammanslagningar övar hon febrilt med att lyssna och härma.

När jag och fina P pratar ( utan en tanke på att hon hör på) brister hon ut i någon sorts imitation så fort hon hör ett ord hon känner. Med fullständigt allvar tittar hon en i ögonen och upprepar samma sak -tio, femton gånger, som om hon vill försäkra sig om att kommunikationen fungerar.

Sen är det det där med att kombinera saker med saker.
Hon lägger ihop allt, exempelvis skeden med tallriken eller två leksaker som hör ihop; för att sedan lyfta dem igen, vrida och vända, titta ingående, och sen para ihop dem igen.

Världen börjar kombineras till möjliga enheter med olika funktion.
Oh ja. Och så matar hon sina mjukisdjur. Och oss.
Med allt.

( Åh, en traktor!, Mm, tack så mycket! säger vi underligt pedagogiskt )

Vilda Bebin & Tunnelbanan

 I dag blev det lång  långpromenad genom hela stan. Vi var på jakt efter små pyttiga hörselkåpor till barn då familjen ska på festival snart och kliva runt i leran.
Innan det var vi i en annan stadsdel för att hitta den perfekta pipmuggen till Tuva som står mellan nappflaska och glas, hon vill gärna hålla själv.
Väl hemma fattade hon ingenting av den där muggen.
Efter glass, bananer och affärer tog vi tunnelbanan hem eftersom det redan blivit sent (i småbarnaföräldrars ögon).
Tuva är en hejare på tunnelbana.
Hon konverserar högt med dig själv och tittar intensivt på medpassagerare så de till slut liknar en Jesper Waldesten-skiss.
Och så är hela vagnen ett lekfält.

utstirrad medresenär, obehagligt självmedveten