Mamma-Pappa-Barn (-Jobb)

Två veckor, är det så länge jag har jobbat nu.?
Det känns länge, men ändå har tiden gått otroligt snabbt. Dagarna rusar iväg och när jag tittar på klockan är den nästan alltid för mycket.
Det känns som om jag springer igenom dagarna. Vakna-skynda, jobba-det är ett tempo som är svårt att förklara, hem-skynda, laga middag, leka, äta, prata, fixa. Sen skynda i säng så inte klockan hinner att bli tolv.
Detta genombrutet av stunder av fullständig stillhet -mitt i allt liv och all rörelse.
Som om en glaskupa omsluter och alla tankar vänds inåt.

Det är fantastiskt att vara tillbaka på jobbet!
Det fulaste gula kaklet, kreativiteten, mailen, maskinerna, människorna (som alla har så mycket att berätta) och friheten (under ansvar).

Men det känns i hjärtat, det känns fysiskt av saknad när jag inte är där.
Tuva vänder sig och letar efter sin pappa mer än efter mig och de har en alldeles ny och säregen kommunikation.
I dag är det festival, musik och mamma-pappa-Tuva tid.
Det ska bli fint.

Jobb, lek, sova, äta, laga, byta roll

Äntligen hemma!
Det känns så, efter att ha varit borta i två dagar från tidig morgon till sen kväll.
När jag kom hem igår var både Tuva och P på strålande humör och hade haft en rolig dag fylld med kul för bägge. Det var så fint att märka att Fågeln helt plötsligt är pappig och sträcker sina små mjuka armar efter honom. Han är världens bästa pappa den där mannen jag bor med.

 En av de första bebisjusteringarna fick ske igår. Alla bollar på soffkudden klipptes av eftersom de tydligen är fantastiska att suga på -och de lossnar till ett sudd av trådar. Inte alls bebisvänligt.
I morse funderade Fågeln helt kort på P´s bröst-hon kunde helt enkelt inte få ihop att han oxå hade sådana. Hon funderar hon och det måste vara lite förvirrande med upptäckter som den.

 Jag jobbar med ett projekt och var ute på Värmdö sedan i  måndags. Lagade, pillade, skrattade och justerade medan allt fotades och designades. Det var ett par väldigt intensiva dagar med mycket folk och mycket fokus på mig, det blev vad jag gissar en bra rivstart för att börja jobba på måndag. Första halvan av första dagen kändes konstig och ovan (hur gör man nu igen.?). Men sen vaknade det semantiska minnet och allt blev lätt, kreativt och roligt!
In i elden bara. Läskigt.

Ny Era

Om två ynka veckor börjar jag jobba, och pappa P tar över Lilla Fågeln på dagarna.
Det ska bli spännande med ny post och stressiga heldagar (på ett annat sätt) och de första två månaderna blir extra knepiga eftersom min efterträdare kommer först i oktober.
Jag blev påmind att blogga här om dagen då jag pratade med Lene, och nu senast klockan fem i morse då jag hittade Janniches fantastiska nya sida!
Jag hade tänkt att strunta i bloggen över sommaren men blev sugen.
Å så är det ju en Ny Era snart.
Och Lillgrisen blir sju månader den 6:e.
HERREGUD!

 Vad har hänt den senaste tiden med Tuva?
Som följer!

det här kommer jag att sakna

och det här -pillipillandet

och det här -en bebis med tålamod för fotografen

å det här -pratandet med gosedjuren

å det här -när hon trycker huvudet mot en och biter i axeln

och surungen i vagnen som tittar bort när man är ute.
ibland blir jag taxichaufför

och att kunna sitta på en filt mitt på blanka dan

det här får jag ha kvar! :) morgon klockan 6 i sängen
(märk väl hur Fågeln ligger och drar i skägget)

men myset på dan blir det mindre av tyvärr

Pappa P
han är fin han

fågeln äter gurka på lokal

och torkar i handfatet

undersöker nyfiket ansiktet om hon får sova bredvid

har verkligen fått blodad tand för att gunga

äger en enorm narcissism
(eller tror uppriktigt att det är en annan bebis)

och är barasådär go och fin

nu börjar jag förstå att jag kommer sakna de där två massa.

Vem är jag att säga vad någon annan klarar av?

Nu hade jag funderat nog på om Tuva verkligen skulle klara av en timmes Mama-Baby Yoga, om hon skulle skrika sig igenom 45 asanas och för den delen -skrika hela vägen hem sen.

Men så klart gjorde hon inte det.
I stället skrattade hon, låg och pratade sina Kkkaa, Kkkaa med Kripa Patra och tja, somnade.
Jag ska försöka att sluta räkna ut hennes värld hela tiden.

Sen var vi uppe i restaurangen -in i masugnen (köket) där Fred lyfte henne högt i sina armar och gormade "LIFE, LIFE! She smells like LIFE!!och dansade runt.
Det var nog första gången jag sett Tuva blyg ( men väldigt spännande var det tydligen).
Köket såg ut som en storm dragit förbi (vilket det oxå hade. Det är fullproppat jämt) och jag både saknar vansinnet intensivt och inser hur fullständigt slut man blir efter en dag där.
Det ska bli spännande att se hur jag klarar det i augusti.

Yup!

Ser ut som hon gör någon liggande Krigaren..

..men hon snarkar misstänkt...

Tryfflar, som utlovat

Jag vaknade och saknade jobbet.
Det kanske låter konstigt, att sakna en plats man måste gå till under vissa tider och utföra vissa handlingar men jag gillar verkligen platsen där fantasin och kreativiteten får spela (relativt) fritt!

Jodå, det är sjukt stressigt, ofta tungt, vasst och farligt, det kräver att man kan göra 15 saker samtidigt (och konversera en gäst med någon komplicerad fråga om näring as you do it) men det finns så mycket som får en människa att frodas där.
Som desserter.

Vi gör allt från absoluta grunden vilket både är j##ligt tidskrävande och ger en en chans att experimentera fram världens bästa av något.
(I alla fall enligt den som just experimenterat fram det. Ibland blir det riktigt äckligt)
Tanken är att det ska vara vansinnigt gott och samtidigt vara mat med mening (utöver..smaskens) så köket dignar av allehanda undermat och mer mystiska ingredienser och vi är alltid i diskussion om något vi inte provat.
Jag plitar ned ett recept, som jag lovat M och C här; vi får se hur minnet fungerar nu..

Gulligulligullunge

Det är tryfflar, eller kaka, eller hur du nu vill skära den. Den är glutenfri (för den som inte vill ha det) och ibland görs den mjölkfri och vegan. Beroende på infallet.
Den är mäktans mäktig och man behöver inte mer än en 3*3 cm bit för att bli varm och glad.
Vi har folk som vallfärdar till YY för att få en bit, trots att ingredienserna är så enkla är den hur orgasmisk som helst. Men man behöver bra grejer.
Få men av den bästa kvalitet, av den sort man känner att plånboken tolererar.
Det är världens enklaste grej att göra och blir toppen varenda gång. Och alla älskar den.
Herregud, Chokladtryfflar for President.
Here it goes!

Chokladtryfflar med råchoklad och flingsalt

Kaka.

250gr mörk choklad av bästa kvalitet

(Amedei, Valrhona eller La Maison du Chocolat. Eller vad nu affären har. Bara inte Marabou)

250gr ekologiskt smör eller virgin kokosfett

4 stora fina ägg

2 dl råsocker, agave eller riktigt mörkt muscovadosocker om man så vill

ett par knivsuddar ren vanilj

Ganache. (glace. Eller topping på ren svenska)

100-200gr choklad som ovan
(mängd beroende på hur mycket du vill ha på. Detsamma gäller grädden. Alltså 100gr choklad till 1 dl grädde.)

1-2 dl grädde, kokosgrädde eller varför inte cashewgrädde (Mixa cashew med vatten. Det blir precis som grädde)

3 msk agave eller sirap

Rå chokladnibs

Flingsalt, Himalaya

Sesamfrön eller kokosflingor att bröa formen med. (bröa? Bröda.? bröda ner.? äh, skit samma)

Springform/ugnsform ca 30*30 cm

Gör så här:

Smält smör/kokosfett i en liten kastrull på mellanhög värme, och chokladen i ett vattenbad på nästa platta.

Vispa samman äggen, vaniljen och sockret lite snabbt så de bara blandas.

Dra av chokladen från värmen och tillsätt smör/kokos och rör med en gummi/trä spatel (viktigt. Metall eller plast gör att det skär sig lättare) och rör därefter ned ägg/sockerblandningen.

Vänd runt och häll i en bröad form.

In i ugnen på 150 grader i 45 min till 1 hr.

Ganache:

Värm grädden/kokosgrädden till kokpunkt och häll över i en skål med chokladen och sötning i.

Rör om medan det smälter.

Häll på avsvalnad kaka och toppa med kakaonibs och en gnutta flingsalt.

Låt svalna helt i kyl och skär sedan i tja, 3*3 bitar.?

:)

Fika för två.
Eller en hel fest

Yoga, snor, eko & en Ford Fairlane -66

Ett par dagar ledigt från bloggen. Ett par av de bästa på länge.
Vi har egentligen inte gjort något alls. Ätit middagar och sovit middagar om vart annat -vilken vardagslyx.
P har hängt med lilla T en massa och gett henne mat så jag har kunnat sova, träna och egentligen bara vara utan att behöva ta allt ansvar dagen igenom.
P har äntligen haft en dag att lämna in bilen på lagning. Ida heter hon förresten. Nu bor Ida hos underliga jänkebilsmeckaren i Midsommarkransen ett tag.

Ida

Restorative asana

Idag, som vissa dagar, kändes SATS mer som en plats för människohandel än en för fysisk träning så jag drog till Yogayama för ett tvåtimmarspass Restorative Yoga. Restorative Yoga kan beskrivas som en återuppbyggande yoga med fokus på sinnet och stillhet. För mig är det att möta mina demoner eftersom mitt fladdriga hjärta tvingas stanna upp och titta på sig självt.
En practise består ofta bara av fyra -fem asanas, positioner, där varje hålls i så mycket som 30-40 minuter. Vissa gör att man håller på att bli knäpp, vissa somnar man i. Ofta har man till sin hjälp bolster, klossar och stora tunga filtar. Det enda som pågår är sinnet då man håller kroppen alldeles stilla.
Alla vet nog hur mycket tankar man kan ha liggandes i sängen för att egentligen sova. Det här är en sådan form i excess.
Men på något magiskt sätt klarnar tankarna, de som brukar trassla ihop sig med andra idéer tills de bildar olösliga sudd i hjärnan. Jag hann med att tänka på min familj fem miljoner gånger, men på ett lite annorlunda sätt. Mer ur ett utomstående perspektiv, om än så för en kvarts sekund.

Bastuånga i omklädningsrummen

Vad mer.?
Eftersom Lilla fågeln börjat greppa (och det direkt följande attack-mot-munnen för att testa vad det är) tänker jag på vad allt är gjort av. Det finns en hel del leksaker utan plast och farliga färger, av ekologisk bomull med mera, men varför måste de (ofta) vara så fula? Jag fattar att Tuva och jag inte delar samma tankar om form just nu men varför måste de se ut så som en dammig hälsokost känns? (Om det är bra för dig så smakar det skit och lusekofta)
Det finns några sidor som har en del fint utan att ge en veloursmak i munnen De finns här, här, där, där.
Men fin är ju den här rymdraketen. Den kan man ju måla och dekorera själv när utomjordingandan faller på.

Böckerna har lite viktig historia.
Jag och P tog med dem när jag flyttade från Sibyllegatan, de låg staplade vid grovsoporna och sa ta mig.

Tuva vaknade med en förkylning i förrgår Det är första gången hon är sjuk. Fasiken, jag som hade tänkt att få träffa Fina J och hennes lilla nyfödda tös.
Jag och Min P googlade absolut allt och oroade ihjäl oss, ringde vårdguiden och bvc tanten. Och lillgrisen hostade och snorade. Vi köpte flytande bebisalvedon (om hon nu skulle få feber), febertermometer (för att klargöra om nu feber förelåg) och världens bästa grej (inom vissa kretsar) -Näsfrida. Det är som att snyta en bebis som inte kan snyta sig själv. Tuva sov mycket bättre, hurra. Och redan i dag är hon kryare. Skratta gör hon ändå, världens bästa barn.

Balkonggrönt sa det bli!
Här är ruccola, klöver och lite annat.

Apropå eko och västvärldens jakt på Det Naturliga. Det har en given baksida, eftersom vi både är köpstarka och svaga för andras inflytande. Quinoan som kom hit för några år sedan har redan skapat problem för småbönderna i Peru (som traditionellt odlat det längre än någon minns), de tvingas sälja sin lilla mark till storföretagen som odlar quinoa för att försörja vår efterfrågan. Det samma händer med så många av det media kallar Det Nya.
Arganoljan, som jag verkligen tycker är fantastisk, den med. Jätteodlingar i Marocko som puttar familjer från sina marker och sitt levebröd eftersom vi, här, törstar efter Det Nya, Naturliga.
Eko eller ej, det visar ingenting om hur de som odlar eller tillverkar produkten har det. Det är värt att tänka på varje gång någon ropar Nytt! och alla springer åt det hållet.

Jag tänkte mig för för sent.

Vitamix- Oh, How I long for thee.

Jag saknar min fina Vitamixer som står på Yogayama. Naja, inte min i ordets strikta mening. Den har en hel hästkraft och gör juice av allt i sin väg.
Den kan krossa stenar, bara det!

Ser godare ut än det är...eller jag menar..

Så i avsaknad av mixern blev det grön morgondrink på vetegräs, nässla, maca, schisandra och bipollen från mitt stash av rawpulver.
God Morgon!:)

YY´s Vitamixer när jag och O var i tagen

Jag har det så fint (gravidhormonen)

Brunch på Yogayama. Gottigottigott.

Federika är en massör av rang.
Hon är utbildad inom många kroppsliga och själsliga områden. Att få massage av henne gör en människa ödmjuk inför sina egna begränsningar.
"You are blocked here" (trycker med några väl valda fingrar på min bröstkorg) varpå jag genast tänker på en jobbig sak.
"If you pretend that you are limitless your body will tell me, so stop worrying at night and sleep instead".
Som vanligt har hon helt rätt -jag sover inte. Jag tänker mest på natten. På vad spelar egentligen inte någon roll, inget av det är så konstruktivt som bara en vaken diskussion kunde ge.
Federika ger mig en massa mandelolja att ta hem att blanda upp med mitt kokosfett. Som hudcreme.
Lite mörad, analyserad och mycket lugnare går jag upp till köket på Yy.
O och jag diskuterar pengar, makt och förändring, näring och gifter. Jag sitter på en låda koksvatten i köket. Han behöver ventilera och jag äter dinkelvåfflor med kardemummacreme. Efter en risotto på quinoa och tandoribönor med mynta.

På hemvägen, utan att ha spenderat ett enda öre på allt, slår det mig hur bra jag har det.
Blir nästan höggravid-gråtfärdig över min goda tillvaro jag sällan ger mig tid att uppskatta.
Bara tunnelbanefärden i morse med P gjorde mig alldeles gråtfärdig av glädje.
Höggravid.
Check.

Yoga, Skivkontrakt och Filosofi

Morgonen började med ett sprillans nytt skivkontrakt för P! Vi firade med kaffe;)
Han förtjänar allt gott i hela världen den mannen. Hans talang är vid, taklös och ödmjuk.
Precis som vi på Yogayama filosoferat om kommer nästa år nog bli en resa. Jag ser fram emot allt nytt med både spänning, rädsla, glädje och tillfälligt lugn.

Morgonyoga är inte lika enkelt som det brukar vara, mina leder säger ifrån ungefär som, ja, som om någon sparkar dig i xxx. Duvan, som jag brukar tycka är vansinnigt avslappnande kan jag glömma. Ligger mest i shavasana och funderar hur jag sa ta mig upp.

Yoga Grandma-Ljusår från mig

Grisen i magen verkar trivas och mojsar mest på natten eller när jag ska äta. Ha, ha..det bådar ju inte gott direkt... Men jag blir faktiskt glad varje gång jag känner att det är en levande varelse med egna beslut som bor där!

Nu bär det av till Clas Ohlsson för måleribestyr!