Listor & Kastsystem

Att ha en lista att bocka av måste vara ett av det mest tillfredsställande en med mitt sinne kan ge sig hän åt.

Det är delvis en djup arbetsskada (Mice en place) delvis något jag plockat upp när jag var yngre och mitt liv var rörigare (läs: enormt mycket mer)

Vissa dagar fixar man listan, andra dagar fungerar det som om huskroppar ständigt faller framför varje punkt.

I går spenderade jag ett halvt dygn med samma uppgifter som jag i dag löste på ett par timmar.

Ibland, eller rätt ofta faktiskt, tror jag på någon sorts högre ordning och att en viss sak löses när det är ment att den ska lösas. För det verkar vara så att ju mer jag forcerar det, ju längre bakåt kryper svaret.

 Vi har haft en fin helg. Kort men fin och jag fick hinna med att avundas hur roligt de där två har. Visst fasiken är det krävande att vara hemmaförälder men ändå. De skrattar mycket och har egna skämt.
När jag försöker samma sak i smyg med Fågeln tittar hon på mig som för att säga "Njaa..det var inte riktigt så pappa gjorde.."
Suck.
Hej alla genusforskare.
När vår unge är ledsen klamrar hon sig fast vid mig och när hon skrattar och busar är det pappa hon sträcker sig efter. Vad gjorde vi för fatalt fel.?
Tack på förhand / f.d. Medveten

 

Niomånaderstand

I dag är Tuvas 9 månaders dag!

Eftersom familjen är krassliga och trötta har det inte varit jättemånga knop de senaste dagarna men det har varit skönt med lite lugn och ro.

Vi har varit hos j, J & Rio och avundats deras nya fina 50-tals hus, vilket fick mig att gräva än djupare i mina tankar om ett av husen bortåt Dalens koloniområde. 150kvm, spröjsade fönster och stentrappa upp till dörren. Ett villavillerkulla. Dom säljer aldrig.

 Som för att fira sin dag tittade en liten första tand ut igår!

Den sitter i nederkäken och Fågeln VÄGRAR öppna munnen så vi får titta-än mindre fotografera. Men den är liten som ett riskorn och sylvass. Hon ser alltså snart ut som en liten entandad pirat. Det förklarar dock
de senaste dagarnas fullständiga skitnätter ursäktaspråket.
Vi är väldigt stolta över denna spontana bedrift och hoppas med försiktighet på fler.

 Vintern kommer, det blir kallare och kallare för varje dag vilket gör att jag får mer och mer att göra på jobbet. Äter folk oftare och mer på vinterhalvåret? Om inte det så vet jag inte, men mycket är det och jag kämpar med att våga släppa taget vi 16:30-tiden därför att det blir aldrig klart. Mitt jobb blir aldrig aldrig färdigt.
Det är något jag lär mig nu, att gå ifrån därför att det inte längre handlar om bara mig och mitt.
Ibland är det svårt.

 Tuvas 9 månaders dag firades med en alldeles egen gitarr modell liten!
Den var en fullkomlig hit, hon vet precis hur man gör nu för tiden.
Vi firade med en jättestor och rätt udda golvlampa som jag inte vet var den ska stå.
Sen firade Fina P vidare på lokal med vänner och Fågeln och jag tog 4:an till Hornsgatan och träffade de gamle.

Där firade Tuva med fiskgryta och hallon medan jag firade med att få hem min turkosa Kånken, tillräckligt med torkade trattkantareller för en mängd middagar samt denna granna kasse.

Det var min dagisväska och var ytterst anti-kärnkraft och allt sånt där ståhej. Jag vet inte vad jag ska göra med den men fin är den!

 Det allra sista firandet för i kväll blev sagoläsning ( Älskade lilla gris) vartefter Fågeln somnade på ett par sekunder.
Lagom tid kvar för chai och funderingar över ett samarbete med den här annorlunda, men duktiga kocken och fotografen.

Bebissaker man inte kan leva utan no:2

8.5 månad

strax under 9 kg, stark, rörlig, extremt nyfiken och snabbt växande Fågel.
Vad är på tapeten nu för oss:

.Vitamixer
Fixar barnmat på en halv sekund. Lika dyr som prisvärd.
Håller även när bebisen blivit vuxen.

Förvaring till alla utspridda leksaker Tuva sprider omkring sig. En i varje rum, eller två.
Innan man vet ordet av har nallarna förökat sig igen.
Göm dom i en låda i två veckor- ta fram och vips!-så är de som nya igen!

Rund mjuk, halkskyddad matta att leka på/plocka ull ur när ingen ser.
Våra golv är småkalla nu innan elementen sätts på så det verkar vara mysigt att hänga här.
Liten nog att flytta runt, stor nog att leka på med alla förökade nallar.

Overall.
Bäst-i-test 2012. Inte snygg men präktig och så vattentät att man kan sitta i en lerpöl utan att någonsin veta om det.

Ny damsugare.
Råd & Rön kan tutta i mig vadsomhelst. Om de säger att den är bäst tror jag blint på det.
Tyst är den också vilket är en stor sak för Tuva som gråter när P nyser.

Kontaktpluggar, eller petskydd som det så talande heter.
Tuva ser små ögonpar i kontakterna och skrattar och pratar med dem, så det är hög tid.

Växatapet från FermLiving eftersom hon växer när jag är borta. Jättejättemycket.

Mjuka klossar.
Riva torn och bygga upp är mycket kul!

Kavat ekokänga för vintern
Finaste, finaste skon!

Hus från Luckyboysunday
eller allt från dem.

Eko-mockasiner!
Perfekta för Tuvas tåföring och för det rådande skitvädret. Gulliga.
Ramlar av lätt.

Pedagogiska 5-kronorsleksaker från IKEA.
Vitlöken är favoriten och är numera inte direkt vit längre.
Tvättbar.

Koja i pappkartong från Kidsonroof
Hur briljant som helst!

Krypbralla i återvunnen velour med extra breda muddar.
Eftersom Fågeln släpar sig fram över stengolvet.

Den helgade helgen

Oh underbara lördag..

Det har varit en fantastisk dag med en strålande glad Fågel som nu mera kryper (platt stil), pratar som de här och ler högst underligt ( härmar hon oss.?).
Eftersom jätteloppisen i Zinken var inställd på grund av skitvädret gick vi, med mormor och morfar, till Ekermanska Malmgården. Man hamnar alltid på platser man inte varit på förut med de där två.

Vi finfikade med kaka, vispad grädde och bryggkaffe innan det bar av till butikerna och middagplaner.

En vecka har nu gått sedan jag uteslutande jobbat i min nya tjänst och det är fantastiskt kul!
Det är tvära kast och som att uppfinna hjulet på en, världshistoriskt sett ytterst trivial nivå, om och om igen.
Till nästa veckas slut har jag ordnat med Lisen Sundgrens workshop om gröna drinkar tillsammans med Årstiderna, gjort Dagmars vår/sommar pressrelease (fantastiska plagg), provat allt nytt från Alpha Plus (jag är mitt eget bästa försöksdjur), kokat kaffe med Johan & Nyström, samt rullat en skrämmande mängd av denna typ, paketerat och presenterat för runt 100 journalister, bloggare och modeskribenter samt en och annan galning.
I skrivande stund har jag egentligen ingensomhelst aning om vad och hur jag ska göra var och en. 

Men troligtvis löser sig det med :)
Nu ska jag fortsätta mitt sökande efter den perfekta Chemexen. Jag blir lycklig av hantverket och den ödmjuka metoden.
Såna saker sjunger den här för mig. Lite tyst i huvudet alltså.

Glad Fågel i morse, i motvillig höggustaviansk stil.

Stuntkravlaren

Bloggpaus, men inte paus i livet.
Min dator har ett slött nätverkskort vilket gör att det blir långt mer surfande och skrivande på telefonen. Men nu kan det vara fixat!
Och egentligen har det funnits minimalt med tid över för att skriva.
Jag ska försöka ändra på det nu!
En månad har passerat i ilfart på jobbet, och luras inte av dessa tysta stilleben nedan -runtomkring bilderna pågick galenskapen för fullt.
Yogayama är litet, familjärt, avslappnat och charmerande pseudohippie. Samtidigt är det knökfullt, livligt, småsnobbigt och vidlyftigt. Någonstans där emellan står jag och försöker behålla diskussionen "Arketyper-Ljung bara nosade på isbergstoppen" på en rimlig nivå, samtidigt som jag beslutar om färskostens vara eller icke vara och vad vi ska skicka på catering i morgon. Det är uttröttande, men jag mår bra i själen av alla komplicerade samtalsämnen samtidigt som jag måste vara praktisk och strukturerad under tidspress. Det är lite som att hugga ved. Eller nått.
Det verkar stimulera skilda delar i hjärnan på ett sätt som gör att jag oftast åker hem mycket glad. Trött som f.n. Men glad.

Nu till Tuva!
8 hela månader!
Ongen har börjat krypa! Eller hasa skulle jag nog kalla det eftersom hon verkligen inte lyfter sig upp en centimeter från golvet. Men hon tar sig plötsligen fram genom att med vansinnig kraft stuntkravla mot noga utvalt objekt. Det kan inte var vad som helst, utan ska ha knappar, gärna display och får bäst av allt vara barnförbjudet. Bankdosa, fjärrkontroll, mobiltelefon -allt detta får tummen upp och Lilla Fågelns fullständiga hängivelse. Det verkar som något lossnat och hon förstått att man kan ta sig vart utan mamma och pappa!
Fint är det!
I går var det några centimeter vatten på köksgolvet, en Tuva i mitten med plastbunkar, utvalda frukter (citroner och äpplen. hon gillar citroner) och några skedar här och var medan jag lagade mat barfota.
Bästa leken hittills!
Tuva i korthet just nu:
Hon har ändrat röst till en mörkare stämma,
hon ruskar runt i sina sovvanor på både natten och dagen (mindre),
hon släpper taget om händerna när hon står för att testa balansen,
hon har börjat skratta så hon kiknar (bara pappa P kan locka fram det),
hon förstår att det inte är en annan bebis i spegelbilden (men är likväl djupt förälskad i sin avbild), säger nej mycket klart och tydligt (och ofta),
gillar vissa personer skarpt och visar det tydligt medan andra döms till en skeptisk avdelning,
hon dansar, gungar och svajar till musik men har velande musiksmak,
häver sig upp på saker, för att sen släppa taget och sitta ned igen,
Gosar -det bästa av allt, hon har börjat gosa!

Ljud & Ljud

Måndag!
I dag har jag haft en intensiv jobbdag, så hjärnan är inte helt klar just nu.
Men det var jädrans roligt!
Helgen var precis lika intensiv med festival, spelning, storhandling, IKEA, hälsa på syrran med familj åt Saltsjö hållet och självklart -genombrutet av lugn och ro.
Min fina P verkade ha så himla kul på scenen och publiken riktigt gick loss! Mina knän hade darrat så mycket att de hade fått bära upp mig. Men nu slapp jag (och dom) det.
Lördagen var rolig, även för Tuva! Hon sken som en sol mitt på festivalen och hojtade hennes nya paradnummer: Mmmba, Mmmba!( ja, innan hon somnade med hörselkåpor mitt bland ljudvågorna)

Boll heter Ba, pappa heter bappa, Apa heter Ambpa, och så vidare.

Det verkar som om hon övar ett par bokstäver åt gången -känner på kombinationerna och vänjer sig vid ljudet.
Utöver otaliga ljudsammanslagningar övar hon febrilt med att lyssna och härma.

När jag och fina P pratar ( utan en tanke på att hon hör på) brister hon ut i någon sorts imitation så fort hon hör ett ord hon känner. Med fullständigt allvar tittar hon en i ögonen och upprepar samma sak -tio, femton gånger, som om hon vill försäkra sig om att kommunikationen fungerar.

Sen är det det där med att kombinera saker med saker.
Hon lägger ihop allt, exempelvis skeden med tallriken eller två leksaker som hör ihop; för att sedan lyfta dem igen, vrida och vända, titta ingående, och sen para ihop dem igen.

Världen börjar kombineras till möjliga enheter med olika funktion.
Oh ja. Och så matar hon sina mjukisdjur. Och oss.
Med allt.

( Åh, en traktor!, Mm, tack så mycket! säger vi underligt pedagogiskt )

Mamma-Pappa-Barn (-Jobb)

Två veckor, är det så länge jag har jobbat nu.?
Det känns länge, men ändå har tiden gått otroligt snabbt. Dagarna rusar iväg och när jag tittar på klockan är den nästan alltid för mycket.
Det känns som om jag springer igenom dagarna. Vakna-skynda, jobba-det är ett tempo som är svårt att förklara, hem-skynda, laga middag, leka, äta, prata, fixa. Sen skynda i säng så inte klockan hinner att bli tolv.
Detta genombrutet av stunder av fullständig stillhet -mitt i allt liv och all rörelse.
Som om en glaskupa omsluter och alla tankar vänds inåt.

Det är fantastiskt att vara tillbaka på jobbet!
Det fulaste gula kaklet, kreativiteten, mailen, maskinerna, människorna (som alla har så mycket att berätta) och friheten (under ansvar).

Men det känns i hjärtat, det känns fysiskt av saknad när jag inte är där.
Tuva vänder sig och letar efter sin pappa mer än efter mig och de har en alldeles ny och säregen kommunikation.
I dag är det festival, musik och mamma-pappa-Tuva tid.
Det ska bli fint.