Man kan ju inte vara på topp varje dag

 För att kontra gårdagens harmoni och kvittrande leenden vägrar Tuva sova middag i dag.
Eller rättare sagt "hon kommer inte till ro" som någon barnpsykolog i full ro skulle säga.
Efter en kvart vrider och vänder sig den lilla kroppen (om man bara vågar röra sig för att låt säga, gå på toa) och hon vaknar grinigare än innan hon somnade.
Man blir rätt rådvill, speciellt då man inte kan göra något annat medan man bär runt på en halvgråtande bebis så jag och P gör just nu det. Nåja, nu är det han som gör det och jag skriver. Jag hör mjauanden (P) och hickningar (T) från vardagsrummet.
Annars så? Vad har vi gjort denna lördag som försvann.?
Storhandlat i Kungens Kurva (P), pluggat Ayurveda (K), badat (T), ätit upp nästan en hel plåt majsmuffins (P & K), frenetiskt tuggat i sig 4-5 majskrokar (T) och varit sugna på privat egentid själv (P & K -Definitivt inte T).
Imorgon är en annan dag. Söndag tror jag.

Just one of those days när plåten inte räcker till

Tuva satt i stol för första gången i går!
Två handdukar och en kudde, en glad mjuk fisk och en legobil samt två träslevar så var det riktigt njutbart!
Jag och mamma/ mormor drack kaffe och åt kanelknutar

Inte i dag, I går.
Men jisses vad söt hon är och hur man gör vadsomhelst för att hon ska göra det åt en igen.
Vara glad alltså.

Man vet att man är en småbarnsförälder när en rosa gris tittar på en när man sitter på toa.

Ett lass produkter kom och gjorde mig glad!
Mer om det senare.

Now Playing

Jajamänsan!
Nu har vi varit på bio och sett en riktig romantisk dramakomedi som fick mig att gråta lite och längta intensivt efter P.
Vi var på barnvagnsbio vid Medborgarplatsen.

De hade blöjor och micro och bäbisar pep lite varstans. Tuva var begeistrad.

Fika blev det oxå, på min man´s kort då jag är helt utblottad..

(Tack!)

Fint har vi haft det, Fint.

Hooo! Hoooooo!
Tuva sjöng med i musiken.

Matematisk & Filosofisk sannolikhetslära

 Jag spenderar nu morgonen med att bryta ned gårdagen i sina minsta beståndsdelar atomer, neutroner och protoner. Och vibrerande strängar.

Vad var klockan när vi gick upp? Var det sol eller moln?
Vem kokade kaffe?
Var gröten varm eller kall när jag åt den och vilken strumpa satte jag på först. Hur många steg tog jag och vem ringde tre gånger? När sov Tuva middag och vilken filt låg hon i?
Hur stod stjärnorna och fanns det något att säga om molnformationerna. Satte jag höger eller vänster ben först i bärselen, kollade jag postlådan och hur många blommor finns det på balkongen.
Skottår?
Vad var det för temperatur på vegofärsen, vem knöt soporna och hur många andetag tog jag innan jag somnade?

Varför denna febrila aktivitet?

Tuva sov i egen säng till 02:36 innan larmet gick och hon förflyttades till vår.
NOLLTVÅTRETTIOSEX!!

Alltså har hon slagit sitt senaste personbästa med timmar och nu ska jag rekonstruera gårdagen in i minsta detalj för att gårdagens succé ska återskapas.
Återkommer om resultatet.
Sålänge spelar jag Jojje Wadenius.
Och den här. Högt.

Såhär har det sett ut på senaste tiden.
Det gäller att sova så långt från sin egen säng som möjligt.
Filten över ögat har hon fixat själv.

05:40 i morse efter en finfin natt.

Firade med att dricka sjuhe¤vettes mycket Yerba Mate.
Det gäller att vara klar i huvudet när man ska rekonstruera.

Ingen fara, samma samma

Jag håller på att möblera om i bloggen en aning. Vårstädar om vi så vill.
Om det förvirrande så är det bara tillfälligt.
Bifogar en lugnande vårbild att titta på.

Minne som en småbarnsförälder

Halloj!
Helgen var fin. Vad gjorde vi?
Vad har vi gjort.? Det är tisdag.? I morgon är det barnvagnsbio på söder exakt klockan10:15, det vet jag. Men vad hände för tre dar sen? Blankt.
Jag har börjat acceptera att minnas vad jag gjort, när någon frågar, är rätt omöjligt.
Men jag ska försöka.

I lördags var vi på IKEA och köpte grejer.
RULLGARDIN närmare bestämt. (och annat som den här fina filten)
Så nu ska här sovas till längre än halv sex minsann.
Färg?
Svart som mörkaste natten.

Vi fick en massa fina blommor av farmor/mamma som nu bor på balkongen.
Lådan under -ja det är en besticklåda. Det växer lite ruccola och klöver där.
På en grönare balkong har jag nu hängt i solen som en lejonhona i hela kvartar.
Sol = Glad Klara

I söndags var vi i Kransen och hälsade på P´s bror och hans flickvän E.
P lärde sig lägga upp byxor på maskin och jag beundrade deras plantskola.
Nu måste jag genast skaffa ett gäng terrakottakrukor och börja så ännu mer, det kliar.
Och jag måste ha det röda huset med trädgården intill vår förra lägenhet.

Bärsele.
Det är okej men inte mer än så.
Vi tog oss till grannhuset och lilla V samt till Globenaffärerna, sen var det inte kul längre.
På bvc har de bestämt sagt att barn ska bäras med huvudet inåt fram tills de är ett år eller så.
Det ska vara för mycket intryck utan att kunna välja och värja sig sittandes utåt.
Jag kan förstå det. Hon får åka inåt. Hon kan ju se åt sidorna ju.

Sakta och mycket koncentrerat övar Tuva nu på att använda tumme och pekfinger istället för hela handen. (och armen)
Det är svårt -jag förstår det när jag tittar på hennes envetna övningar.
Hon snörper på munnen och fokuserar.
Och vi får äta frukost!

Tuva blev fyra månader!
Vi firade med att bjuda på bebisgröt på fredagen..
(självklart inte denna stora skål -det blev många små portioner i frysen)
Vi filmade, Tuva smaskade och tog det hela med ro.
Inget grimaserande, inte helt överlycklig utan nöjd såg hon ut.
Hon har måttat efter våra tallrikar ett bra tag nu, skönt att få sin egen.
Vi är De tre björnarna utan nån Guldlock. De verkar ha det fint i skogen.

I går var vi hos J och Rio!
Tuva fick hungersnöden bara vi klev innanför dörren och sen hade hon den goda smaken att däcka i värdparets sköna säng. Rio gjorde snabbt sällskap och så låg de där, två små gosiga barn medan jag och J pratade om väsentliga saker. Sen tittade de små underverken på varandra -länge. Det ser ut på ett annat sätt när Tuva träffar små barn. Hon för sig annorlunda och är glad på ett annat sätt. Det är häftigt att se!

Snabba ryck nu!

Fem minuter har jag. Ungefär.
Innan Tuva kommer på att hon inte vill sitta där mer,
så det blir lite bilder!:)

Mariatorgets körsbärsträd!
Fina vårtecken..

Här sov Fina Pappa P i natt, på världens obekvämaste divan från sekelskiftet.
Varför?
Tuva hade en rekord-dålig natt och efter mycket om och men fick hon hans plats (dom väckte varandra i flera timmar..)
Jag som tänkt att sånt inte kommer hända.
Nya tag i kväll!

Moderna pappor kan massor samtidigt.
Här: roa ett litet barn OCH redigera en bild.

Ser nöjd ut.
Nähe.
Inte i dag heller.

När man är trött ser man saker av typen hallucinationer.
Här är en glad gubbe i vår gardin!
Han visar sig runt 4 snåret då alla andra sover.

Såhär köpte jag mig bloggtid.
Det är ingen musik på och jag sitter bredvid med sladden under kontroll.
Jag tror hon gillade hur tyst det blev och sitter alldeles stilla.
Världen bästa barn.

Linda Mio!

Vi hamnade på akuten.

Efter en miss med ett datum på ersättningen (den hade nyss gått ut den lilla tetran. Något vi upptäckte när hon började må dåligt) och Tuva började kräkas.
Det var bland det mest hjärtskärande och läskiga man kan vara med om -På en kvart var vi på barnakuten på SÖS. Mitt i natten.
Som en liten lealös vante hängde vårt lilla underverk och var alldeles gråvit. Mamman som tog nummerlapp (De har nummerlappar.!) innan oss ville jag kasta åt sidan och kräva att hela staben kom till bara oss. Jädrar vad man blir både hierarkisk och fokuserad när ens barn mår så dåligt.
Det tog några långa timmar, men sedan började hon må lite bättre -I alla fall så att ögonen inte gick i kors mer. Vi kom hem senare än jag varit uppe på en herrans massa tid och Tuva sov mitt emellan oss den natten.
Dagen efter spenderade vi med att sova och kramas mycket.

Det var en dämpad dotter dagen efter sjukhuset.

Andra dagen var allt som vanligt igen -som om inget hade hänt -och jag tänkte på dom barn som det inte blev bra för. Hur livet liksom oupphörligt fortsätter fastän det säkert stannat för någon annan. På BB satt jag och min fina P morgonen efter att Tuva fötts och pratade om livet. Han sa att han aldrig hade tänkt på att utanför Tekniska Högskolans bussterminal händer sånahär underverk. Medan andra tar bussen till Norrtälje. 

Ett par dagar senare strösslar Lillgrisen leenden och är pigg igen.
P är bara sådär stilig -men ler en gnutta!

Vad har vi gjort sen?
Tja, det känns som om varje dag varit fullbokad med aktiviteter.
I går var det mamma/mormors födelsedag. Och Kungens. Och ett gäng andras såklart. Jag och Tuva var där och åt rulltårta (hos Kungen alltså ) -P var tvungen att jobba stackarn. På kvällen skulle vi egentligen ha varit på middag med vänner men både jag och Fina P drabbades av den förlamande totala tröttheten och ställde in i sista stund..

Och nu.? Efter att ha dansat med en glad Tuva i ett soligt vardagsrum till Eliades Ochoa (som bannemig borde nå alla bebisöron. Smakprov finns här!), nu ska vi ut!
Kram!:)

Det går saaakta framåt med magliggandet..Man får sneda leenden.

Hon har kommit upp sig i världen!
En ny vagnkudde gör att ett nyfiket barn ser ut!
(Men det behövs ändå hela arsenalen: TIGER, Plingmobil & Napp.
Ändå ser hon lite lagom glad ut där i vagnen. Gosiga Unge!)