När jag vägde Tuva på BVC idag, då vi var på föräldraträff, hade hon inte gått upp mer än sisådär 100 gram på en vecka.Jag som tänker att bäbisar ska gå upp typ ett halvt margarinpaket på den tiden. Orolig förälder haffar en inte ont anande barnläkare som råkade stå i lokalen och jag trakasserade honom med detaljerade frågor.
Det är ingen fara.
Läkaren hade tydligen varit med förut och lugnade mig med att hon kommer att repa sig snabbt.
Men det är tufft att se sin lilla dotter så ledsen för att magen krånglat.
Utöver krassligheten har vi haft det bra. Det känns som jag och Tuvaliten varit på språng varje dag, eller, rättelse; att vi haft en agenda varje dag. En om dan räcker rätt bra faktiskt, tiden flyger verkligen med liten Tuva.
Den oifyllda tisdagen borde vara ifylld med ett grymt möte med J och Limpan i magen! |
Jag och M gick långpromenad minus bäbis! Det var underbart att få prata skit med någon jag känt så länge. |
Nu har min bok blivit så där spännande att man med fasa undrar hur alla ska klara sig på så få sidor. Jag läser tredje delen av 1Q84. |
Han visar mig, förklarar och funderar. Det är häftigt att få umgås med någon annans intressen, inte minst för att de inte är mina. Det finns en lekfullhet i hans sätt att se på maskiner. Jag avundas det.
P berättar, jag smygfotograferar |
P gjorde min ihopknåpade sänglampa till Tuva eldriven och inte batteridriven. Av en burk för öronproppar och lite annat jox han råkade ha liggande. Helt fantastiskt:) |
Tuva med ont i magen. Inget hjälpte, hon ville sitta och pilla lite på min hand och vara ledsen. |
Lillmänniskan repar sig. Hon har upptäckt handen! Och fötterna håller hon som pappa..;) |
Och nu.., nu blir det pannkakor!
Tjohoo! Livet är gott och soligt igen!
Härligt att ni mår bra igen! Stor kram /J
SvaraRadera