Jag gick till området jag växte upp i och benen visste precis vart de skulle gå, fastän jag inte gått runt så där på femton år.
Där gick jag på dagis. Där bodde Frida med sin mamma, pappa och storebror. Den vägen sprang jag en kilometer till skolan. Där blommar körsbärsträden ett par magiska dagar om året. Där möttes jag, Micke, Heikel och den andra Frida för att hitta på farliga saker att göra. Konsum där jag en gång tappade bort mamma och kände total skräck för första gången. Jag vet vart det blir bäst vattenpölar att hoppa i när det regnat.
Nu bor någon annan familj i vår lägenhet. De har blåa krukor utanför och en katt som solar på betongplattan. Allt ser mindre ut.
På något vis ville jag gå in och säga Ursäkta, men det här är faktiskt mitt och här får bara mina minnen plats. Men jag står ju inte stilla så varför skulle tiden?
Här bodde jag till i många år, mina två fönster ovan. |
Takstegen brukade jag sitta på och prata med kompisar som kom förbi |
Här lärde jag mig att cykla. |
Hon hatar varenda sekund av det (och det blir inte många). Annars har hon varit glad och väldigt pratsam.
Varje morgon sitter hon och gapskrattar på Fina P´s mage och han skrattar tillbaka innan han måste springa till jobbet. Tidsfördelningen är väldigt orättvis.
Min lilla rockabilly |
..som sover räv rätt ofta... |
Näven är både trygg och god. En ny upptäckt. Hon brukar prata med handen i munnen mycket koncentrerat. Det ser hur kul ut som helst. |
Raketbränsle |
Min morgondrink just nu ser ut så här:
Vetegräs
Maca (Råkvalitet)
Reishi
Nässlor
Ren Aloe Vera
Ofiltrerad rå äppelcidervinäger
Citron
Det ser inte klot ut, jag vet. Men det fungerar för en trött och stressad mage.
Botten upp!;)
Men hur söt får man bli?? :)
SvaraRaderaJag menar er båda såklart!
Kram
Haha. Tack!:) nu blev jag generad, men inte mitt kamerafilter.;)
SvaraRaderaKram fina du!