Barnböcker...

I DN läste jag här om dagen om barnböckernas storhetstid på 60-talet.
Eller hur det nu var.
Mitt minne sviker mig och tidningen är inte kvar i huset.
Men poängen är att det fick mig att minnas böcker jag älskade när jag var liten.

Tuva tittade åt andra hållet.
Speglar är oändligt bebiskul.

Vad sägs om Loranga, Masarin& Dartanjang?

På julen, då vi var långt upp i Norrland hos släkten, sprang jag och syrran ner till min faster så fort vi vaknade (5:00-6:00?), hoppade i hennes säng och fick henne att läsa den högt. Jag minns att hon skrattade så mycket att hon inte kunde läsa ordentligt hon med.  Den ska jag läsa för Tuva när hon blir sisådär tre-fyra. Heck, jag skulle vilja läsa den nu.

Bra litteratur helt enkelt.

Eller En mörk hemsk historia.
Herregud vad jag tyckte den var läskig och spännande.
Eller den här av Tove Jansson. Kärlekssaga!
Laban, Tummen, Vilda Bebin; speciellt den när Bebin hamnar ute på farliga hav, för att sedan upptäcka att den bara var i mammas kök.
Vilken grej.