tisdag 9 juli 2013

Ett och ett halvt års mjuk vilde

 10,8 kg tung, 79,5 cm lång och 
med ett fantastiskt huvud på 48,4 cm på sina axlar fyllde Tuva 1,5 år här om dagen!
BVC levererade exakta mått i förmiddags.
Utöver det fick hon stapla klossar, rita, leta efter saker och prata med Christina, som hon träffat sedan hon var 10 dagar gammal.
Allt var precis så enligt normen som man vill att ens barn ska vara.

Det som Christina på BVC inte vet är allt det andra. Som det här:


Håret växer i en vansinnig fart-rakt upp och framåt med vilda virvlar. Jag och Patrik höll ned små vevande armar och klippte lugg. Vi får vattenkamma ned rufset. Luggen har redan nästan växt ut igen.


Tuva gillar att göra själv. Hålla själv, gå själv, klä sig själv, äta själv.
En del går bättre än ändra. 
Hon har även uppfunnit skriket som varningssignal att vi inte respekterar hennes vilja.

 BVC kollen vid 1,5 år vill se om barnet klarar att stapla tre klossar på varandra. Tuva kan stapla praktiskt taget varenda kloss vi har i en stapel. Hon gillar att läsa bokstäver och kan några.
Resten blir ljudat M--A--M--M--A, även när det står Deischmann. Men hon har fattat poängen!

 Tuva är enormt social. Hon vill prata och leka med alla, och det får mig att tyst hoppas att hon får vänner som är snälla. Må min dotter få människor med gott hjärta i sitt liv.
Hon blir lycklig av att få visa pappas sl-kort för konduktören som säger hej -bara en sån sak.

Tuva beräknar resultaten av sina handlingar, och jämför hur konsekvent omvärlden är.
Det är skitläskigt. Och briljant.
Hon testar här under hur jag reagerar på något hon vet hon inte får, för tionde gången på raken. Hon är varken retsam/skrattig eller arg och bestämd. Utan intresserat uppmärksam.
Test nummer 30562

Tuva meckar mer än gärna med grejer och har inte en vuxens förstelnade uppfattning om någontings svårighetsgrad eller komplexitet. Hon tar sig ann varje ny utmaning med samma självklarhet, och jag avundas det.

Tuva har ett helvettes humör ibland och har mer pondus än en vild tvättbjörn. Hon kan skaka av ilska och vråla rakt ut.
Men hon är samtidigt den mest mjuka och kärleksfulla, som klappar på bilder av någon och kramar folks ben.

Tuva kan mängder av sånger och danser, och tack vare en gladeligen spelande pappa och en fin musikförskola är stora delar av hennes liv musiksatt.
Hon sjunger mycket varje dag.

Tuva kan säga en hel del nu, och har börjat med en del tvåords-meningar.
Hittills säger hon:
mamma
pappa
ja
nej
hej
hej då
där
den
titta
mat
bajs:)
myra
gurka
sitta
sitta här/sitta där
boll (bubba)
mjau
voff
muuh
(och många mer läten för saker)
kan bokstäverna a, i, j, m,o
aj
nam-nam (när något är gott)
upp
blåbär/ bär
gubbe
bulle
bil
bi
kotte (niah. fråga mig inte hur hon fick samman dem)
wow
oj, oj
och, hum...fler ord än så men det är allt jag kommer på just nu.

Tuva behöver vara ute en massa varje dag för att må bra, och har visat oss att vi nog behöver det lika mycket som hon. 

Tuva fejk-gråter. Eller blir fejk-arg. Eller fejk-skrattar.
det är med största svårighet vi inte drar på smilbanden när hon utövar teater.
På ett något lite skrämmande sätt är det ju en sorts meta-förståelse.

Tuva är det finaste vi har.