Jag har det så fint (gravidhormonen)

Brunch på Yogayama. Gottigottigott.

Federika är en massör av rang.
Hon är utbildad inom många kroppsliga och själsliga områden. Att få massage av henne gör en människa ödmjuk inför sina egna begränsningar.
"You are blocked here" (trycker med några väl valda fingrar på min bröstkorg) varpå jag genast tänker på en jobbig sak.
"If you pretend that you are limitless your body will tell me, so stop worrying at night and sleep instead".
Som vanligt har hon helt rätt -jag sover inte. Jag tänker mest på natten. På vad spelar egentligen inte någon roll, inget av det är så konstruktivt som bara en vaken diskussion kunde ge.
Federika ger mig en massa mandelolja att ta hem att blanda upp med mitt kokosfett. Som hudcreme.
Lite mörad, analyserad och mycket lugnare går jag upp till köket på Yy.
O och jag diskuterar pengar, makt och förändring, näring och gifter. Jag sitter på en låda koksvatten i köket. Han behöver ventilera och jag äter dinkelvåfflor med kardemummacreme. Efter en risotto på quinoa och tandoribönor med mynta.

På hemvägen, utan att ha spenderat ett enda öre på allt, slår det mig hur bra jag har det.
Blir nästan höggravid-gråtfärdig över min goda tillvaro jag sällan ger mig tid att uppskatta.
Bara tunnelbanefärden i morse med P gjorde mig alldeles gråtfärdig av glädje.
Höggravid.
Check.