Orutiner & Frustration

Tuva är märkbart annorlunda nu.
Det är mycket kraft -hon bankar, skakar leksaker, hoar och sträcker sig vilt efter saker när man har henne i famnen.
Hon skäller på oss om vi inte ger henne uppmärksamhet nog, eller om något inte fungerar som hon tänkt sig.
Det verkar finnas en frustration och en stark vilja i den lilla kroppen -som om hennes idéer sträcker sig längre än vad den fysiska förmågan nått till. Emellan utskällningarna är hon fullständigt strålande glad och favoritbokstaven för stunden är M. Mmmmmm! sjunger hon hela dagarna -det är ljuvligt!
Sova gör hon som en stock!
Från ungefär 20:00 till 07:00, med ett mål mat vid fem.
Att lägga henne är tyvärr svårare. Vi som varit kaxiga med hennes lätta insomnande den senaste tiden. Det är precis som alla sagt till mig; så fort man tycker att ungen har rutin ändras allt igen. Suck.
Jag och Pappa P tar varannan kväll och i går tog det över en timme för att få Fågeln att somna.
Och snart, snart så vänder det med -jag har lärt mig tålamod!

Gårdagens bilder.
Tuva har en teknik att rotera sig fram med benen som ser rätt kul ut -Ongen kommer aldrig att krypa.
Kamel/dromedaren är det nya -perfekt textur verkar det som.
Jag gjorde hål i handfatet -fasiken. Men en trevlig rysk farbror var här i ottan och fixade.
Tuva hade en knepig dag igår. Här tuggar hon på en blöt kameldromedar medan pappa tar kort.

 Läggdags gick sådär.Hon får, if all else fails, sitta i soffan med oss en stund -för att lugna ned sig.
Å andra sidan sover hon middag utan det minsta problem.
Herregud vad man som förälder till ett litet pyre blir dikterad av sovvanor. Men kanske är det inte så konstigt.