Nioochenhalvmånad

Herregud vad skönt att det är fredag.
Vi har nu hunnit med att prata framtid, laga skaldjursmiddag, tända ljus, natta Fågel, titta på ett häftigt hus på nätet, och nu -tagit upp en Fågel som vaknat igen.
Alltihop på mindre än två timmar.

Med henne finns det oftast två lägen: fullt ös-lek eller sömn (just nu, medan jag skriver detta är det denna som hoppar i P´s knä och ropar Ttta, Ttta! (titta) medan hon pekar på datorn.
Helgen blir lugn med födelsedagskalas för Tuvas kusin och, tja-kanske ska vi städa huset.
Det känns som en fin kontrast just nu.

Så.
Som 9,5 månaders unge är det en hel del nytt jag upptäcker när jag kommer hem om dagarna.
Hon blir snabbare och snabbare på att krypa/åla. Mot fel saker.
Hon härmas, inte bara fysiskt speglar rörelser som förut. Hon kommunicerar.
Man kan skoja mycket subtilt nu. Det räcker med en blick så skrattar hon och skojar tillbaka.
Hon har börjat fråga efter saker genom att peka på dem.
Hon tar min hand om det är något hon inte når, så jag ska nå den åt henne.
Hon vet hur man vägrar att gå och lägga sig.
Hon vill bläddra själv i böcker. Till mitt stora förtret hinner man bara läsa några meningar innan det är dags för nästa sida.
Hon har en och en halv tand i underkäken:)