I dag blev det lång långpromenad genom hela stan. Vi var på jakt efter små pyttiga hörselkåpor till barn då familjen ska på festival snart och kliva runt i leran.
Innan det var vi i en annan stadsdel för att hitta den perfekta pipmuggen till Tuva som står mellan nappflaska och glas, hon vill gärna hålla själv.
Väl hemma fattade hon ingenting av den där muggen.
Efter glass, bananer och affärer tog vi tunnelbanan hem eftersom det redan blivit sent (i småbarnaföräldrars ögon).
Tuva är en hejare på tunnelbana.
Hon konverserar högt med dig själv och tittar intensivt på medpassagerare så de till slut liknar en Jesper Waldesten-skiss.
Och så är hela vagnen ett lekfält.
Innan det var vi i en annan stadsdel för att hitta den perfekta pipmuggen till Tuva som står mellan nappflaska och glas, hon vill gärna hålla själv.
Väl hemma fattade hon ingenting av den där muggen.
Efter glass, bananer och affärer tog vi tunnelbanan hem eftersom det redan blivit sent (i småbarnaföräldrars ögon).
Tuva är en hejare på tunnelbana.
Hon konverserar högt med dig själv och tittar intensivt på medpassagerare så de till slut liknar en Jesper Waldesten-skiss.
Och så är hela vagnen ett lekfält.
 |
| utstirrad medresenär, obehagligt självmedveten |
Haha! Jag känner lite igen mig i den där berättelsen, både som förälder OCH som jeppebilden.
SvaraRaderaHahaha! Ja med!
SvaraRaderaGenerad blir man av att bli glodd på så mycket!