Bildfrenzy!

Jag har inte skrivit på jättelänge.
Prio har legat på annat helt enkelt, som jobb, Lilla Fågeln och...annat!
Men nu har jag samlat på mig så mycket bilder att det är dax att placera dem här.
Herrejisses, om lite mer än en månad börjar jag jobba -på heltid -och min vackra P ska få fortsätta se vår dotter lära nytt och utvecklas varje dag.
Det känns kul, läskigt, sorgligt och spännande att gå tillbaka till ett numera nytt jobb.
Kommer jag att dö av den sömnbrist jag haft de senaste 6 månaderna.? Mitt jobb är rätt farligt om man inte är helskärpt och att säga "Nej, jag orkar faktiskt inte det här i dag" finns inte.
Fortsättning följer.

Så hur har tiden minus blogg sett ut?
Såhär!

Morgonjam.
Tuva har fått ihop hur strängar gör ljud.
Hon spelar gärna även med tårna.
(de e inte så noga)

Midsommar hos min syster med hela familjen.
Vi fick låna deras andra bil för att åka hem i, och att ha i två veckor!
Tuva var helt slut efter kusinernas uppmärksamhet.

Min syrra är fantastisk på att göra tårtor och allt verkar jämt så "jag bara svängde ihop"svettlöst, men perfekt.

Midsommar var dans vid vattnet och totalidyll.
Man vet att man är påväg till något fint när man ser den här skylten.

Jag planterar och groddar allt som bara i närheten ser ut som ett frö just nu.
Nöjd att quinoa fungerade!
(det smakar gräs. Mystiskt alltså)

Chaga.
Hade jag haft tid hade jag klättrat upp i en björk och hackat ned min egen.

Vi skickade äntligen ut inbjudningar till Tuvas namnfest/ släktfest.
Självklart hade vi förväxlat datum med veckodag och fick ringa runt sen.
Sömnbrist sirru.

Frukost.
Ny soffa men inte mer tid -att äta ur kastrullen har varit standard längre än så.

Vi har världens vackraste bakgård!
Att ha fått ett litet barn har fått mig att se små världar, detaljer och det fina i det lilla på ett helt nytt sätt.
Jag tar ett par kvällspromenader själv varje dag -i förrgår hittade jag en hel koloni av fjärilspuppor i ett buskage.

Tuva och jag på SATS, bilden är tagen av personalen på minisats.
Jag har såklart vetat länge att de har barnpassning men har verkligen inte vågat.
En dag var jag tvungen att testa, och det gick jättebra!
Hjärtat bultade när jag gick ut i lokalen -det var första gången jag lämnat henne med någon ny.
Men Tuva fixade det!

It´s all about the details.
Lilla fågeln zoomar in på allt litet som avviker med den största noggrannhet och få saker slipper undan hennes uppmärksamhet.
Här; en matklutt.
Hon tittar, pillar, tittar igen, pillar, tittar på sina händer och pillar lite till -förundrad att hennes händer kan.

Detalj i köksbordet.
Jag låter henne undersöka -det är fantastiskt att se hur hon försöker fundera på sin värld.

Mat!
Frukostgröt, lunch, middag och sedan i går välling på kvällen slinker ned.

Inte sova.
Pruttljud med munnen (som här) är å andra sidan väldigt roligt -speciellt när man egentligen borde sova.

Hon biter på allt. Absolut allt.
Men , nej, inga riskorn till tänder än.

Glad bebis sitter så bra själv nu!..

...och skrattar högt och ofta!

Hon älskar att stå själv och att "gå" runt med vår hjälp såklart.
Här var vid Nyckelvikens Herrgård tack vare bilen nämnd ovan:)

Min Underbara Familj!