Sista tillväxtultraljudet med taxi

Tre och strax under tre kilo stycket, dessa två som sitter upp med sina huvuden mot varandra. Jag har alltså haft rätt när jag hoppat till flera gånger om dagen av de mest udda känslorna av att jag har något som med all kraft sprätter till långt ut i ljumskarna -jag har fötter där:/ 

Jag tror att detären av de få gångerna jag tagit en taxi en så kort sträcka, att ta sig dit kommunalt kändes som att be mig springa Stockholm maraton klockan tre på natten.

Imorgon har Patrik ledigt och vi ska på inskrivning på förlossningen vilket känns HELT bananas. Men samtidigt så otroligt roligt och spännande. Universum la det även så att det kommer finnas en eller två andra människor jag känner på bb samtidigt som oss. 

Tuva jobbar stenhårt på bebisbiten. Om vart annat vaggar, bär och klär hon sina gosedjur för att sen vilja vara en bebis själv. Hon funderar en hel del på vad bebisar inte får eller kan göra, som hon får -som att ha gaffel och kniv, äta godis och vissla. 

Nappgrejen kommer nog kanske bli ett problem då den är Tuvas Akilleshäl här i livet och hon har suktat så efter bebisnapparna med de fina napphållarna som vi har. 

Kanske väger lördagsgodisförmånen över, vi får hoppas innerligt.